Hur står det till med ung europeisk teater? Den som utlöst ett bråk om den tappat bort kunskaperna i klassisk dramaturgi som Robert McKee säger, eller börjat att fungera i vårt samtida medieklimat som Copyriot Rasmus Fleischer säger? Ett överraskande styrkebesked kommer från pjäsen Rashomoneffekten av Teater Teodor i Stockholm.
Inspirationen till denna kompakta pjäs på en timma kommer från filmen Rashomon av Akira Kurosawa. Demonernas port handlar om vår olika syn på verkligheten. Den psykologiska effekten gör Teater Teodor god nytta av i utforskandet av fiktionens gränser och vem som slutligen får bestämma vad som är den sanna berättelsen.
Berättelsen kretsar kring den berättelse som Annika berättar om den beundrade författarinnan Viktoria Ek för den tvivlande journalisten Josefin. Annika berättar om hur hon återupptagit kontakten med en gammal barndomsvän, Linus, som varit i nära kontakt med just Viktoria och hennes styvbror Gabriel.
Styvsyskonens djupa rivalitet bottnar i deras önskan att med olika medel beskriva verkligheten. Viktoria som den uppburna författaren som mer vunnit litterära priser än den breda publiken. Gabriel som den populäre och säljande boksnickraren, som inte kunnat uppnå Viktorias respektabilitet. Båda formas av de arketypiska konstnärsroller de tagit på sig. Mellan sig har de Linus, framställd i tillbakablickar som en projeceringsyta för de två styvsyskonens ambitioner.
Det visar sig att Linus dött under oklara former, och Annika försöker ta reda på vad som egentligen hänt. Den sanningen förblir oklar, när Annika alltmer dras in i att ta Linus roll i styvsyskonens relation. Som en symbol för vår tid så ryms sanningen i ett USB-minne. Efter en stark urladdning ställs många begrepp på ända i pjäsens slut, och publiken måste som så ofta i samtiden göra bruk av sitt eget förnuft för att bedöma vilka händelser som är sanna och relevanta.
Rashomoneffekten visar att en god kunskap om dramaturgi kan kombineras med att experimentera. Dess googlesökning av kulturvärlden, sanningens natur och av vad berömmelsen kan locka fram har gjorts tidigare, men det är en intressant och väl genomförd variation som är värd att gå på djupet med.
Insatserna av Hanna Håkanson och Jonas Bernander som de rivaliserande styvsyskonen driver pjäsen framåt och är klart värda beröm. Det finns goda skäl till att se efter vad Teater Teodor kan skapa framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar