Kampen mellan fundamentalister och realister är avslutad, realisterna vann. På Bok- och Biblioteksmässan startade dock en ny form av miljödebatt upp.
Det är en lite förbryllad tid för svenska Miljöpartiet de Gröna, där man är för EU, men är inte helt positiv samtidigt som centralmakten skall stoppas och vi skall exportera sexköpslagen! Att lyssna på Maria Ferm och Per Gahrton är något förvirrande.
Ett av skälen till att de gröna rörelsen oftare hamnade mer åt vänster var sönderfallet för vänstern. Vänstern behövde nya idéer efter att radikalismen och reformismen fallit ihop. Nu får Europas socialdemokrater inte ens upp det gröna spåret.
Nu lanseras Miljöpartiet som det nya liberala alternativt för storstaden, vilket främst kommer att drabba Centerpartiet. Där har nog centerpartisterna skäl att vara oroliga inför valet 2010. Centern kan mycket väl tappa både landsbygd och storstad.
Att det nu ens går att tala om gröna liberaler i storstad och gröna idéer beror främst på den ljusgröna marschen genom institutionerna.
Ljusgröna ser sina val främst som val av livsstil- elakt sagt, shoppa dig ur klimatkrisen. Det behöver inte vara greenwashing, men många frågor hamnar på nivån att man är för allt som är bra och emot allt som är dåligt. Ljusgröna kan stödja de flesta policyförslag, bara de upplevs som bra för miljön, även om dessa förslag står i konflikt med varandra. Friare marknader och hårdare regleringar för miljön? Vi säger ja till båda! Många ljusgröna vill inte diskutera miljöfrågan som politik. Ur en positiv synvinkel så har de ljusgrönas fokus på individualism fått bort några av miljörörelsens mer osympatiska delar.
Mörkgrönt var den ursprungliga gröna färgen. De gröna visionärerna hade rätt tydliga åsikter om att hållbart samhälle var småskaligt, lågintensivt och lokalt. Tänkarna hade inte visioner för informationssamhället eller globaliseringen. Det gröna ställningstagandet var emot både storskalig kapitalism och planerad socialism. Bland de mörkgröna ryms strömningar som djupekologi, postmaterialism samt Gaia-hypotesen av James Lovlocke. Det fanns delar som vissa liberaler kunde ta till sin livsstil, som exempelvis liberaliseringen av tillverkning av maskrosvin, men de gröna talade om ett radikalt annorlunda samhälle.
De klargröna talar istället om att det behövs radikala teknologiska och sociala förändringar . Det behövs bättre utformning, bättre teknik, bättre idéer- samhället kan inte shoppa eller sittstrejka sig ur klimatkrisen. Det krävs massiv tillväxt för att lösa problemen, men då krävs svåra val för att det kapitalistiska näringslivet inte är förmöget att uppnå den tillväxten längre. Verktyg, modeller och idéer står i centrum inte problem och begränsningar. Den klargröna synen rymmer sina problem, här kan det finnas en von oben attityd och en planeringsiver.
Läsaren finner nog ett alternativ som verkar mer sympatiskt än de andra, vad som kan konstateras är att den gröna ideologin står inför betydligt tuffare debatter än på länge. Och nog mer intressant än på länge då de politiska sidorna inte är de gamla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar