Erik Zsiga har skrivit en bok om EU:s nya medlemsländer i öst Hejdå Östeuropa! Jag intervjuade Erik Zsiga.
Varför heter din bok Hejdå Östeuropa! och inte helt enkelt Hejdå kommunismen?
Dessa länders fantastiska utveckling är givetvis också ett farväl till kommunismen. Men dimensionerna av denna utveckling blir så mycket större om man kopplar det till ett europeiskt sammanhang. Genom att säga hejdå till Östeuropa vill jag visa dels att dessa länder har återbördats till den europeiska familjen, dels att detta är en fantastisk utveckling inte bara för dessa länder utan för hela Europa. En helt ny värld av möjligheter, idéer, kulturer har öppnats alldeles i vår närhet!
Du använder genomgående i boken termen "Det nya Europa" när du beskriver de åtta länderna som gick med i EU 2004. Vad betyder det? På vad sätt skiljer de sig från "det gamla Europa"?
Begreppet Östeuropa passade bra när dessa länder låg långt bort mentalt. Östeuropa var det eftersatta, fattiga och ofria Europa. I dag skiljer dessa länder av sig på helt andra sätt - genom dynamik, förändringsvilja, arbetsideal och entreprenörskap. Därför känns Det Nya Europa som ett bättre namn. Att det är så visar jag med en massa exempel i boken: Städerna byter skepnad från en månad till en annan. En estnisk forskare beskriver esternas förhållande till förändring som vissas förhållande till kokain - de är beroende av det och de blir höga på det. En genomsnittlig arbetstagare i de åtta länder jag skriver om, är på jobbet sex och en halv arbetsvecka mer om året än en genomsnittlig svensk arbetstagare. Alla åtta länder har högre nyföretagande än Sverige. Fyra exempel som illustrerar allt det som får dessa länder att bli det Europa som växer, medan våra länder känns trötta och vilsna.
Du ger en mycket positiv bild av utvecklingen i Östeuropa, ändå nås vi främst av negativa bilder i Sverige. Vi får se kravaller i Budapest, prostitution och maffiavälde eller konservativa förbud mot aborter, lika rättigheter för homosexuella eller närmast parodisk moralism som att förbjuda Teletubbies. Är de negativa bilderna representativa eller är de överdrivna?
De negativa bilderna är säkert korrekt förmedlade, även om ett mått av dramatiserande överdrifter inte kan uteslutas. Däremot är rapporteringen ganska onyanserad och utryckt ur sitt sammanhang. Är demokratibrister, intolerans mot minoriteter, dumnationalism och korruption nya problem? Nej, det är ju knappast så att homosexuella hade det bättre under kommunism, att politikerna respekterade sina motståndare mer eller att mutor inte var en del av systemet. När sådana problem nu på sätt och vis har blivit synliga igen, beror det på den kultur som kommunismen skapade. Och därför är problemen på lång sikt övergående. Offren för prostitution blir också allt färre i dessa länder. Brottsligheten är i vissa delar inte mycket värre än i Sverige. Och korruptionen minskar. Visst finns det fortfarande stora problem kvar att lösa. Det gör det i alla samhällsomvandlingar - och i sakens natur ligger att problemen är fler när man är på väg upp till toppen av dalen än när man befinner sig på resan ned därifrån.
Vad har anslutningen till EU betytt för Det Nya Europa?
Jag tror att strävan efter ett EU-medlemskap var viktigare för dessa länder än vad själva medlemskapet var. Denna strävan tvingade fram nödvändiga ekonomiska och institutionella reformer. Men det är klart att medlemskapet bekräftar känslan av att vara tillbaka i Europa. Att EU nu också har fått en viktig roll som finansiär av infrastruktursatsningar och liknande är väl viktigt för att slutföra återhämtningen, men i stort tror jag att denna EU:s subventionskultur är lika osund för dessa länder som för resten av EU.
Vilka är Det Nya Europas största möjligheter och problem inför framtiden?
Den största möjligheten är att man har befolkningar som vet hur det är att leva i ofrihet och fattigdom, och som är beredda att anstränga sig för att ta sig därifrån. Det faktum att de har lyckats göra det, skulle kunna sporra dem till att fortsätta ännu längre fram. Problemet är om de slår sig till ro när de har nått halvvägs. Den snabba utvecklingen i Slovenien, Tjeckien och Ungern under 90-talet skapade en bortskämdhet och reformtempot minskade där. Men återigen, på sikt tror jag att det blir uppenbart för alla vilken nytta reformerna hittills har gjort, och då kommer resan att fortsätta. Kanske detta därför också är Sveriges främsta möjlighet; Om det är så här det går när man inför demokrati och marknadsekonomi, så kanske det inte skulle skada med lite mer frihet även här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar