Det nya kalla kriget

Mats Johansson är riksdagsledamot för moderaterna. I boken Det nya kalla kriget,vart går Ryssland? jämför han sina minnen från tiden då Sovjetunionen stod mot Europa i det kalla kriget med dagens Ryssland. Vart är dagens Ryssland på väg?

Det är inte en överraskning av Mats Johansson anser att dagens Ryssland inte är en demokratisk stat, snarare har Ryssland visat sig långt mer utrikespolitiskt aggressivt under styret av Vladimir Putin och president Dmitri Medvedev.

Väst försatte en viktig chans att stötta reformarbetet, där president George Bush den äldre inte var riktigt intresserad av frågan.

Johansson pekar ut hur en nygammal KGB-elit Siloviki petat bort både gamla kommunister och rika oligarker från makten. Med en rätt tom nationalism har denna nya elit kunnat hålla uppe den ryska ekonomin med höga råvarupriser, särskilt på oljan. Fram till finanskrisen var det en växande ekonomi, men författaren påpekar att det främst handlat om den ineffektiva korrupta statssektorns expansion.

I Det nya kalla kriget gör Johansson bedömningen att makten i Kreml är villig att betala priset för nytt kallt krig. Medlemsskap i WTO är inte möjligt, skriver Johansson, då Ryssland gynnar sina egna företag och inte strävar efter frihandel.

Johansson beskriver övergreppen mot journalister i Ryssland, och landet står inte för de internationella avtal man undertecknat om mänskliga rättigheter.

EU borde vara mer målmedvetet i sin politik mot Ryssland. Kreml har fått betala rätt lite för att nå sina mål i Georgien. Snarast har man agerat splittrat då Tyskland och andra länder är beroende av rysk gas och energi.

Boken ger inga stora överraskningar. Johansson skriver sin väntade argumentation och många av hans läsare håller nog med honom. Kort och koncist, med fakta och argument.

Vilket är bokens stryka och svaghet. Johansson påpekar att det står en rätt stor vit elefant mitt i det europeiska vardagsrummet. Det finns något delade meningar om exakt hur problematiskt dagens Ryssland är, men författarens grundtanke kommer vi inte i från. Just det kan också vara skälet till att bokens målsättning att uppmärksamma frågan riskerar att glida förbi. På samma satt som Rysslandsproblematiken glidit förbi Europa.

Det är dock värt att tas på stort allvar, och att tänka en runda till på. Det finns det de som gör, menar Johansson och pekar på Finlands nära förhållande till NATO.