Jag intervjuas av Calle Fleur i nyhetsmagasinet Fokus i Odells digitala broar den 20 november 2009.
En del lärdomar från andra länders arbete med e-förvaltning har jag samlat i min skrift om E-demokrati.
Jag intervjuas av Calle Fleur i nyhetsmagasinet Fokus i Odells digitala broar den 20 november 2009.
En del lärdomar från andra länders arbete med e-förvaltning har jag samlat i min skrift om E-demokrati.
Kan växter kommunicera? För tjugo år sedan hade inte vetenskapen tagit riktigt seriöst på frågan om växters socialitet. Ny forskning visar att växter kan ha ett socialt liv, känna igen sina släktingar och motarbeta främlingar. Jag skriver mer i Vetenskap Voltaire.
I Vetenskap Voltaire berättar jag om några nya rön kring hjärnan. Hur mycket av vår kunskap är gamla hjärnspöken?
Jag intervjuas av Bertholof Brännström tillsammans med Lars Ilshammar i Västerbottens-Kuriren den 25 september 2009, sidan 11 (ej online) i artikeln It-forskare: vill inte släppa makten.
Intervjun handlar om den rankning som SKL gjort av e-förvaltningen bland Sveriges kommuner, och där jag tar upp tankegångar från min skrift om e-demokrati för Arvid Lindmans 60-års fond.
Jag skriver i Vetenskap Voltaire om filmen 2012 och den förutsägelse som mayaindianerna sägs ha gjort om världens undergång. Är den nya eonen nära?
I Vetenskap Voltaire skriver jag om att forskningen har upptäckt fler jordlika planeter än tidigare trott. Särskilt superjordar verkar vara vanliga.
Jag skriver i Aftonbladet den 17 oktober 2008 om att Genmodifierat+ekologiskt=sant.
Jag och Oscar Swartz skriver den 15 juli 2005 i Aftonbladet om det är Dags för krig mot error.
I Vetenskap Voltaire uppmärksammar jag att FAO börjar sin kongress om världshungern och matsäkerhet i Rom idag. Jacques Diouf säger att 1,2 miljarder människor svälter, vad beror svälten på? Jag undersöker skälen och tittar på några av lösningarna.
Jag tipsar i Vetenskap Voltaire om serien PhD Comics, som handlar om forskarlivets vedermödor.
Finns det något som kan kallas en faktabaserad världsbild? Hans Rosling, professor på Karolinska utmanade med stiftelsen Gapminder världens syn på statistik och hur den kan användas. Ofta har Hans Rosling setts som bara en skönmålare, men bakom Power Point presentationen ryms intressanta tankar om världsläget. Säger fakta och siffror oss något om vilka åtgärder som bör användas? Läs mer om Hans Rosling och Gapminder i Vetenskap Voltaire
I Vetenskap Voltaire skriver jag om husdjur och nya framavlade raser. För några år sedan var minigrisen ett trendigt och populärt husdjur, nu kommer mikrogrisen endast 35 centimeter hög i manken. Är mikrogrisen ett bra husdjur för allergiker? Hur skapas den här typen av extrema husdjur?
En ny inomborgerlig strid om Ayn Rand, rasar sedan Johan Wennström på Svenska Dagbladet skrivit att Atlas Shrugged är som böckerna från Dan Brown.
Som vanligt säger en bild mer än tusen ord Peter Bagge som tecknar i Reason magazine Will everyone please stop freaking out over Ayn Rand? Peter Bagge summerar mycket av min upplevelse kring Atlas Shrugged, hon ger ett passionerat och tänkvärt försvar för individuell frihet men Ayn Rand överdriver och överdramatiserar sin poäng. Rand känns ganska så moralistisk och självrättfärdig. Jag kände uppskattande igen Rands litterära förebilder i den klassiska romantiska romanen med Fjodor Dostojevski och Victor Hugo, men förundrades även av att hon skrivit en företagsekonomi enligt Friedrich Nietzsche, snarare än den myllrande marknad som Adam Smith beskrev. Det stärker oron kring bilden av marknadsekonomi som en elitverksamhet.
Ändå freakar alla på Ayn Rand, och Bagge beskriver det känslostormande bemötandet av Ayn Rand i samhället (fast i mindre utsträckning i Sverige). Peter Bagges svar om rigiditeten i objektivismen som provokation för de häftiga reaktionerna har en poäng. Jag kan också rekommendera It usually begins with Ayn Rand av Jerome Tucille, även om bokens innehåll pekar på att undertiteln skulle kunna vara ... and it often ends with her too. Detta för att objektivismen ofta var det första mötet med filosofi och politik överhuvudtaget, för hennes unga läsare. När man sedan står i talarstolen är det svårt att dra en rak linje från citat av Dagny Taggart och John Galt till den praktiska politiken. Alla politiska idéer har skillnader mellan det politiskt möjliga och det politisk önskvärda, men vissa gör det svårare att tänka gradvist. Då blev de lite för besvikna på alla frihetliga idéer och vandrade samma väg som Hillary Clinton och Alan Greenspan.
För att vara rättvis mot Ayn Rand gäller det att se på hennes samtid. Mitten av 1900-talet var de stora allomfattande filosofiska systemens tid. Den klassiska marxismen hade ännu inte riktigt angrips av att 60-talet filosoferade med hammaren, Jean-Paul Sartre hade börjat bygga upp sin existensialism. Därför låg det nära till hands att även den klassiska liberalismen återuppstod i en lika systematisk version, som kunde erbjuda den kontinentala filosofins visshet. Allting följer från människans natur eller definitionen av frihet. Det liberala samhället är inte något relativt, antingen så har vi ett frihetligt samhälle nu, eller så har vi det inte. Det finns inga gradskillnader mellan mat och gift, även om toxikologerna säger annorlunda. Antingen går USA segrande ur kalla kriget, eller så gör Sovjetunionen det.
För mer om den tiden, stämningarna och deduktiva ahistoriska tankesystem läs antologin Vi trodde på kommunismen av bl.a. Arthur Koestler, Ignazio Silone och André Gide.
Litterärt är Ayn Rands böcker intressanta, och för den delen spännande som en modern thriller, om än tunglästa. Filosofiskt inspirerande, de visar på att en bättre värld är möjlig. Men praktiskt landar det ofta i isoleringen i Galt’s klyfta, likaväl som marxisterna landade i det klasslösa samhället någongång i framtiden.
Filosofi är inte en fotbollsmatch, som man freakar ut på. Det finns intressanta tankegångar att hämta från många håll för att kunna tänka själv. Och som Bagge skriver, Rand förespråkade aldrig våld och tvång som metod, vilket många av hennes motståndare gjorde.
Skyddar kaffe mot cancer? Det säger några studier jag granska på Vetenskap Voltaire, och får fram en del positiva resultat för skydd mot tjocktarmscancer och levercancer. Hur skall forskningen tolkas? Senast på 80-talet sades kaffe ligga bakom bukspottskörtelcancer.
Jag skriver om Glödlampans ersättare i Vetenskap Voltaire. Kan det bli organiska lysdioder som erästter glödlampor och lågenergilampor? Nya upptäckter från ett koreanskt/spanskt forskartema tyder på det.
Jag skriver vidare på temat bank och finans 2.0 på bloggen Skiften med Från Gordon Gekko till en ny finanssektor.
Går det att bygga om finanssystemet och ändra incitamenten med en ny arkitektur? We rebuild finance?
Jag skriver om fabbning, framtidens digitala produktion, på Vetenskap Voltaire.
Jag skriver artikeln Nästa kulturminister bör befria de döda med Daniel Johansson i Expressen den 19 oktober 2006
Jag skriver artikeln EU:s makt måste rullas tillbaka tillsammans med ett stort antal opinionsbildare i Expressen den 14 april 2007
Jag skriver artikeln När censureras Wikipedia? i Expressen den 2 december 2007
Jag skriver artikeln Vi hade mått bättre om vi druckit som skottar i Expressen den 23 juni 2008
Jag skriver artikeln Personligt ansvar gör dig smal på Svenska Dagbladet Brännpunkt den 26 juli 2004
Jag skriver artikeln Flumskolan måste försvaras på Svenska Dagbladet Brännpunkt den 2 juli 2005
Jag skriver artikeln Gör hela Stockholm trådlöst på Svenska Dagbladet Brännpunkt den 30 augusti 2005
Jag skriver artikeln Skatt på fildelning är ett steg tillbaka med Oscar Swartz på Svenska Dagbladet Brännpunkt den 9 juni 2006
Straffa syndare eller hjälpa människor? Skadereducering, det okända alternativet
Vilket synsätt skall samhället inta mot människor som riskerar den egna hälsan? Ska de straffas eller hjälpas?
Förbud betyder inte att bruket, och därmed skadeverkningarna, av alkohol, narkotika och tobak försvinner.
Kan man öka respekten för individens integritet och uppnå bättre resultat ur folkhälsosynvinkel genom ett alternativ till förbud?
I boken ger debattörer och forskare en introduktion till skadereduceringsmodellen. De beskriver dess användning för att lindra skador av alkohol- och narkotikakonsumtion och tobaksrökning.
Modellen för skadereducering har väckt internationell framgång och uppmärksamhet, och diskuteras inom FN och EU.
Media
Sverige hatar sina knarkare Nyheter24 28 april 2009
Sunt förnuft är bättre än straff Expressen 16 maj 2009
Tobak & Mer, nummer 3, 2009
BTJ-häftet 09115166
... lättläst, trevlig layout och relevant läsning för den drogpolitiskt intresserade
Svensk Linje nummer 2, 2009
Boksajter
BOD International, Adlibris, Kulturbutiken, Bokus, CDon.com
Föreläsningar, samtal och debatter
Sveriges Radio Kvällspasset P3 den 5 maj 2009
Debatt med Björn Fries SVT Gomorron Sverige den 17 juli 2009
Debatt på Wenner-Gren Center den 20 maj med Waldemar Ingdahl, Louise Persson, Sonja Wallbom och Björn Fries.
Teaser ur dokumentären Jazztobak eller Dödsdrog
Waldemar Ingdahl talade om boken Straffa syndare eller hjälpa människor på en konferens om folkhälsa anordnad av Fria Moderata Studentförbudent den 5 december 2009.
Jag skriver om att Avskaffa tullarna på mediciner och sjukvårdsmateriel i tidningen Läkemedelsvärlden den 31 augusti 2006.
I Vetenskap Voltaire tar jag upp den senaste tidens debatt kring Higgsbosonen, Large Hadron Collider på CERN och teoretisk fysik.
Det har skett en sammanblandning i debatten om svininfluensan, där skepsis mot massvaccineringen blandas ihop med skepsis mot vaccinet. Vad orsakade problemen kring vaccineringen mot den nya influensan? Bör du vaccinera dig? Hur ser det ut för riskgrupperna? Jag undersöker vaccinet, riskgrupperna och konspirationsteorierna på Vetenskap Voltaire.
Ett hinder för att få igång ekonomin är finansväsendets hjärtinfarkt. Krisen blottlägger strukturella problem, vad utgör finans 2.0? På Skiften undersöker jag nya tankar kring bank och finans.
Jag skriver om Lifesaver System på Vetenskap Voltaire, en enkel teknik för att filtrera vatten. En riktigt spännande del av idén är att den ger sig på tanken att hjälp sker bäst med att flytta alla flyktingar och nödlidande till ett centralt läger. Då blir det ju brist på resurser och sjukdomar sprids, så varför inte inrikta hjälpen mer att ske där folk befinner sig i görligaste mån?
Jag skriver rapporten E-demokrati genom ett stipendium från Arvid Lindmans 60-års fond.
Skriften E-demokrati kan laddas ned som pdf-fil.
Användningen av IT i demokrati och förvaltning har stor potential att kunna stärka medborgarnas möjligheter att delta och tillvara ta sina rättigheter.
Den första introduktionen i Sverige av e-rådslag och direkt e-demokrati i slutet på 90-talet fungerade inte väl. I utlandet har fokus skiftats till att förvaltningens tillgänglighet kan förbättras för medborgarna, så att de själva kan bemäktiga sig med IT. Exempel ges bl.a. från Estland, Storbritannien, Malaysia och Danmark.
Chattrum, bloggar, namninsamlingar på nätet uppstod spontant och kopplar till den sociala samverkan på nätet. På det sätt denna samverkan skapade en naturlig nätkultur, kan e-förvaltning skapa en naturlig grund för e-demokrati. Vanan är viktig för att ge utrymme åt det samarbete som de sociala medierna utför i e-demokratin.
Media
Barometern E-demokrati som inte blir som Babels e-torn den 25 februari 2009
Dagens samhälle E-förvaltning är en social fråga den 4 juni 2009
Västerbottens-Kuriren IT-forskare: vill inte släppa makten den 25 september 2009
Liberal Debatt Öppna upp med e-förvaltningen nummer 5/2009
Nyhetsmagasinet Fokus Odells digitala broar den 20 november 2009